Varför collie
Igår kom Colliebladet i brevlådan, Handboken 2011, fullspäckad med fina, vackra, duktiga COLLIES!
Jag började fundera, varför det blev just collie för mig. Varför jag har delat livet med denna ras i 18 år, när det finns så många fina roliga hundraser att välja bland.
Jag började fundera, varför det blev just collie för mig. Varför jag har delat livet med denna ras i 18 år, när det finns så många fina roliga hundraser att välja bland.
När jag var 7 år gammal och började skolan fick jag en dagmamma att vara hos på eftermiddagarna, och tror ni jag blev lycklig när hennes dotter köpt en liten sobel långhårsvalp! Det var mitt första möte med rasen. När jag sedan blivit 10 år köpte mina föräldrar en långhårig collievalp från en god vän till familjen som var uppfödare. Jag var förstås i himmelriket och denna hund blev mitt allt. Jag rastade, borstade, gick kurser, läste böcker, blev aktiv i rasklubben, sög i mig all kunskap som bara fanns om ämnet hund och framförallt collie. Hunden i fråga var en ganska rädd hund, tyvärr.
När jag blev lite äldre började jag söka mig en hund 'på riktigt'. En hund som skulle bli MIN, en hund jag kunde praktisera all kunskap på och som kunde stilla mitt outtröttliga intresse. Jag kunde inte tänka mig en annan ras än collie. Jag bokade valp hos Yvonne på Gemdales och resten är historia, som man brukar säga :) Det finns så många superlativ att ösa över denna fantastiska uppfödare och denna fantastiska hund jag fick, men det får bli ett annat inlägg någon annan gång.
Nu tänkte jag istället berätta om varför det blev en collie för mig den gången, och varför det blivit så nästa gång, och nästa gång, och nästa gång.....
Jag vill ha en hund som är funktionell, en kropp och konstitution som tål spring, bus, träning och med lätthet rör sig igenom livet.
Jag vill ha en till storlek hund modell större, en 'riktig hund'.
Jag vill ha en socialt kompetent hund, som gillar människor av alla storlekar och åldrar, andra hundar och andra djurslag.
Jag vill ha en vacker hund som jag kan njuta av varje dag, som utstrålar värdighet och skönhet, utan att för den skull vara ofunktionell.
Jag vill ha en hund som älskar mig och familjen, som skyddar och vaktar om det någon gång skulle behövas.
Jag vill ha en hund som är livlig och ställer upp på alla möjliga aktiviteter och äventyr.
Jag vill ha en till pälsen sett relativt lättskött hund, som inte behöver badas, kammas, fönas, klippas i oändlighet.
Jag vill ha en brukshund, en stabil, skottfast, orädd hund som jag kan ha i alla miljöer och situationer.
Jag vill ha en frisk hund, utan allvarliga sjukdomar eller defekter.
Jag vill ha en hund med stor samarbetsvilja som kan koncentrera sig utan problem, lära sig saker med lätthet och ha viljan att arbeta.
Jag vill ha en hund med nyfikenhet på livet, nyfikenhet att följa ett spår, nyfikenhet att undersöka, nyfikenhet att ta sig framåt i livet.
DÄRFÖR ÄR COLLIE RASEN SOM BOR I MIN SJÄL OCH I MITT HJÄRTA.
En vacker collie med alla mentala bitar på plats, det är den absolut mest ultimata hund du kan äga! Den har allt. Jag vill i framtiden också kunna dela mitt liv med denna fantastiska hundras, och kan bara hoppas att nya, unga, duktiga människor dras till vår ras som jag en gång gjorde när jag var liten. Som också kan se denna hunds vackra underbara väsen och hjälpa till att bevara egenskaper som är bra och förbättra det som behöver förbättras.
Vitt vitt vitt
Hundträning no more!
Nu är det vitt vitt vitt ute, snön vräker ner och det är så ljust och fint.
Morgonen började med att gräva fram bilen. Under snömassorna. Jodå den stod kvar där jag lämnade den på gården igår. Med hundarna springandes runt runt så snön yrde sopade, borstade och skottade jag, så snön yrde ännu mer. Jag tog mig till jobbet. Även idag :) Om jag tar mig hem är en annan fråga men det brukar lösa sig.
Ibland kan man undra, varför bor man här uppe i norra änden på landet, när det är mörkt, kallt och massa snö halva året. Därför att snön, kylan och mörkret är underbart!
Det är så vackert med snö som gristrar i månskenet, att pulsa fram i tunga kängor och se hundarna flyga fram, se solen lysa upp allt det vita så det gör ont i ögonen, gå i skogen omgiven av snötyngda granar. Det är fint för själen. Jag älskar vintern och skulle inte vilja vara utan den.
En bild säger mer än tusen ord. Mallas glädjeskutt visar att hunderna njuter lika mycket som jag :)
Eller vad säger ni?
Merry Christmas !
Nu är även Merry höftledsröntgad, resultatet blev A/A.
Kullens charmkille har gjort ett trevligt MH med 1:a på skotten, obelastad av banan, en social glad hund som gillar att leka. Han är duktig i skogen och tränas flitigt av matte och husse, spårar koncentrerat och blir jättejätteglad när han får ha kamplek :) Han har även börjat lära sig lite lydnadsmoment och det ser så fint ut!
Så nu väntar vi på övriga fyra från kullen som ska ut och röntgas. Mafia var ju först ut, resultat A/A. Robin, Monster och Tessie ska också göra sina MH:n under 2012.
Till helgen är det Stora Stockholm. I år är det Nordiska Vinnartitlar som ska delas ut, och därför kanske lite extra många som tar sig dit. Jag har sagt så många gånger att jag ska åka ner men alltid är det något som kommer i mellan... I år jobbar jag (förstås) hela helgen.
Lycka till alla fina kortisar som ska ställas ut, jag ska hålla tummarna för allihop. Fast kanske lite extra för vissa :)
Nu ska hundarna få komma ut i snön, det är sååååå fint ute, stora flingor dalar ner från skyn och man blir alldeles glad och lycklig i själen. Hundarna likaså. Vi ska hämta Måns i stan så han också får leka med sina kompisar, det är MYCKET spring i benen på den gossen!
Liten blir stor
Lille Joshua flyttade in hos oss midsommarhelgen i somras. Vi satte oss i bilen och körde ner till Sundsvall och åkte hem med en liten pälsboll, den ulligaste gulligaste goaste valp som jag någonsin skådat. Det låter kanske lite överilat och så var det ju också på sätt och vis. Men inte sämre för den skull!
När hjärtat säger, högt och tydligt, en sak ska man lyssna till det. Det gör i alla fall jag. Alla är inte lika glada över mitt hängivna känslobestämmande, men det är en annan berättelse :)
Att få att köpa en otroligt lovande och fin valp från en ansvarsfull uppfödare är det största förtroende jag kan få som människa. Den lille valpen, så unik och bara precis-så-här-är-jag-söt, med sina egenheter, sin unika personlighet, en så liten varelse som bara levat i några ynka veckor, som är helt beroende av sin nya familj. En liten parvel som behöver kärlek, pussar, kramar, regler, kompisar, lek och bus, omvårdnad och massa massa annat.
Gudrun och Per tyckte att denna unika lille kille skulle få det bäst- just hos MIG! Dom gav mig förtroendet att vårda honom, i kroppen och själen, ge honom ett fint liv och oändlig kärlek. Det känner jag stor tacksamhet över.
Joshua inspekteras av Malla, på rastplatsen längs E4. "Nu ska du bo hos oss lille vän!"
"Jajemän", sa Joshua, "inga problem!" och nöjd och glad var han.
Så kom det sig att det blev ytterligare en hund här hemma, en kille som fick namnet Joshua. Han var så ljuvlig och snäll från första dagen, helt rumsren, lugn inomhus, busig utomhus, lyhört, samarbetsvillig och så fint föremålsintresse, sånt som värmer inombords mig. En enklare, snällare och vackrare valp har vi aldrig skådat.
Dagarna gick, den lille gossen växte och växte. Inte bara han växte. PÄLSEN växte också. Mycket. Hans glada humör, snälla och vänliga sätt, ja allt bara växte och växte. Ibland tänker jag, HUR glad och go kan en hund bli egentligen?!
Ja det finns ingen gräns för det verkar Joshua tycka, för livet blir bara bättre och bättre.
Nu är vår fina stiliga kille 7 månader gammal, hans lilla ulliga kropp har helt plötsligt blivit större än storasystrarna, pälsen lååååång och fin, huvudet maskulint och elegant. Var tog tiden vägen kan man undra...
Vi gläds varje dag åt hans fina personlighet, hans jag-är-så-glad-att-jag-måste-skälla-hela-tiden-prat, hans ständigt bärande på leksaker, koppel, tuggben, ja vad som helst går att bära.
TACK Gudrun och Per för världens bästa Joshua!
Han ger mitt liv en alldeles speciell lycka!
När hjärtat säger, högt och tydligt, en sak ska man lyssna till det. Det gör i alla fall jag. Alla är inte lika glada över mitt hängivna känslobestämmande, men det är en annan berättelse :)
Att få att köpa en otroligt lovande och fin valp från en ansvarsfull uppfödare är det största förtroende jag kan få som människa. Den lille valpen, så unik och bara precis-så-här-är-jag-söt, med sina egenheter, sin unika personlighet, en så liten varelse som bara levat i några ynka veckor, som är helt beroende av sin nya familj. En liten parvel som behöver kärlek, pussar, kramar, regler, kompisar, lek och bus, omvårdnad och massa massa annat.
Gudrun och Per tyckte att denna unika lille kille skulle få det bäst- just hos MIG! Dom gav mig förtroendet att vårda honom, i kroppen och själen, ge honom ett fint liv och oändlig kärlek. Det känner jag stor tacksamhet över.
Joshua inspekteras av Malla, på rastplatsen längs E4. "Nu ska du bo hos oss lille vän!"
"Jajemän", sa Joshua, "inga problem!" och nöjd och glad var han.
Så kom det sig att det blev ytterligare en hund här hemma, en kille som fick namnet Joshua. Han var så ljuvlig och snäll från första dagen, helt rumsren, lugn inomhus, busig utomhus, lyhört, samarbetsvillig och så fint föremålsintresse, sånt som värmer inombords mig. En enklare, snällare och vackrare valp har vi aldrig skådat.
Dagarna gick, den lille gossen växte och växte. Inte bara han växte. PÄLSEN växte också. Mycket. Hans glada humör, snälla och vänliga sätt, ja allt bara växte och växte. Ibland tänker jag, HUR glad och go kan en hund bli egentligen?!
Ja det finns ingen gräns för det verkar Joshua tycka, för livet blir bara bättre och bättre.
Nu är vår fina stiliga kille 7 månader gammal, hans lilla ulliga kropp har helt plötsligt blivit större än storasystrarna, pälsen lååååång och fin, huvudet maskulint och elegant. Var tog tiden vägen kan man undra...
Vi gläds varje dag åt hans fina personlighet, hans jag-är-så-glad-att-jag-måste-skälla-hela-tiden-prat, hans ständigt bärande på leksaker, koppel, tuggben, ja vad som helst går att bära.
TACK Gudrun och Per för världens bästa Joshua!
Han ger mitt liv en alldeles speciell lycka!
