Dagens knåp

 


Hur många valpar finns på bilden?
 
Rätt svar.....




...40 små babytassar :)
Jisses alltså!


Att vara uppfödare

 

Två dagar gammal och alldeles underbar liten tös

Att vara uppfödare innebär många saker.
Jobbiga, kostsamma och oroande saker.
Det är dyrt att åka på parningsresa, ta ledigt från jobbet, kejsarsnitt på söndag eftermiddag, valpar ska registreras, märkas, kollas, sprutas, dom äter jättemycket många gånger per dag, veterinär hit, veterinär dit.
Det är jobbigt att hitta hane, fixa ledigt när parning ska ske, köra köra köra tur och retur 120 mil, passa högdräktig tik, sen passa små nyfödda valpar, vara sömnlös i flera dagar, byta i valplådan, tvätta filtar, torka bajs, väga 10 små galna vi-vill-inte-ligga-stilla-en-sekund-på-vågen-valpar, mamma hund ska pysslas om, kissas, matas jätteofta, vattnas, kollas i rumpan och tissar, tempas, matas igen.
Det finns så mycket att oroa sig över, tiken kan bli dålig, smittas av virus, valparna kan dö i magen, dom kan ligga fel och därför inte kunna komma ut när det väl är dags, tiken får inga värkar, precis allt kan gå fel, och när dom väl är födda finns ännu mer att oroa sig över, nyfödda hundbäbisar kan bli sjuka, tappa vikt, bli nerkylda, få ont i magen, klämmas ihjäl, tappa aptiten, mamma hund kan få inflammation i juver, livmoder, få kalkbrist, feber.
 
Puh.
Det tar på krafterna.
Men.......



....i mitt sovrum, i den vita valplådan nedanför sängen, där finns 10 nykläckta två dagar gamla fina underbara valpar. Dom smackar förnöjsamt vid tissarna, trampar med sina små rosa jättelena babytassar och svansarna står rakt upp som antenner när det kommer gottemjölk i magarna, dom somnar så sött mätta i magen, ligger och drömmer, morrar, skäller dom sötaste babyskall, deras små kroppar är varma, gosiga och har den lenaste pälsen i världen.
Och när jag sitter och titta på dom, snusar in deras babylukt, lyssnar till deras suckar, stön, drömläten och känner värmen från deras små kroppar mot min hud, då känner jag ingen trötthet, ingen oro, inga som helst bekymmer i världen. 

Att vara uppfödare är alldeles alldeles underbart :)


10 små underverk

Här kommer massa bilder på våra 10 små underverk :)
Tyvärr är bilderna lite suddiga men hoppas ni kan njuta ändå. Bilder med ljusblå filt är tagna igår, dom med grå filt är från idag.
Dom äter, växer, äter, sover, äter, "promenerar" runt lite, och äter ännu lite mer. Alla ligger ungefär i samma viktklass och det är fart i allihop. En av töserna utmärker sig lite pga sin otroligt pigga framfart,sitt bestämda sätt och får hon inte mat precis när hon vill skriker hon H Ö G T, man kan tro att svälten är nära :) Inatt körde hon runt med en av sina syskon i valplådan, nån som råkade ligga i vägen när hon letade en spene.

Malla tackar för alla hälsningar som kommit.
Hon mår bra och tar hand om dom små på bästa sätt. Duktiga 10-barnsmamma :) 



 
 
 
 
 
 

En blev elva

Igår åkte vi in till djursjukhuset efter att Malla varit orolig i ett dygn utan att få stora värkar. 
 
Hon röntgades och fick dropp som ev skulle kunna sätta igång henne, men vi bestämde ganska snabbt att plocka ut dom istället. Vi åkte dit med en hund och kom hem med 11 hundar :)
 
Det fanns alltså 10 små valpar där inne. Mallas livmoder var så uttänjd att det nästan inte gick att sy ihop den!
Valparna vägar alla mellan 350-400 g, hur dom alla med moderkakor fått plats i hennes mage förstår jag inte. Duktiga hund som utan klagan kämpat på dessa senaste veckor.
 
I valplådan bor nu 10 små korthårscollies, dom äter jättebra och full fart på allihop :)
Det är 2 blå hanar, 2 trf hanar, 2 blå tikar och 4 trf tikar. Samtliga har stora vita kragar, fina teckningar och dom blå så fina färger.
 
Bilder kommer senare idag :)
 

Dagen D

 
Idag är dagen D, dom magiska 63 dygnen som tiken är dräktig.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för längre brukar man säga, och även om det kan ligga nånting i det så tror jag att Malla är ganska less på sin jättestora mage. Det är svårt att resa sig, svårt att lägga sig, svårt att vända sig, svårt att hoppa upp på soffor och sängar, svårt att gå nerför trappan, svårt att få plats med mat i magen, svårt att klia sig, svårt att göra toaletten, och stört omöjligt att tvätta sig i rumpan.
M A G E N är i vägen. På höjden, tvären och bredden. Den putar ur i alla riktningar och dom små bäbisarna där inne har gymnastiska övningar dagarna och nätterna till ända.
 
BB är redo. Valplådan skurad, vågen framställd, tidningar samlade och allt annat iordningställt.
Nu väntar vi bara på den sista lilla detaljen- valparna.
 
Vilken väntan kan vara mer spännande, nervkittlande och underbar, än att vänta på nya små som ska komma till världen?
 
 

Tessi på mh

 
 
 
Nu har även Merciless Mess, Tessi, från M-kullen gjort tasspår på mh-banan.
Jag fick ett mycket trevligt samtal från matte Yvonne, som var så imponerad av sin hund :)
 
Tessi har ju lite idéer för sig när det gäller människor,  och eftersom mentalbeskrivningen börjar med flera moment där främmande människor ingår kunde man tänka sig att hon skulle bli ganska belastad  redan innan dom läskiga momenten kom.
Hon skötte sig jättebra! Tog kontakt med testledaren själv, följde med utan problem och fick sedan som väntat 2:a på hantering. Lekte glad direkt efter det också, men kampa med testledaren där går väl ändå gränsen tyckte hon, men var glad ändå.
Och när hunden skulle skrämmas, och matte Yvonnes ben var lite skakiga (nu kommer hunden dra sin kos...) då visade vovven vart skåpet ska stå! Inga stora rädslereaktioner på varken dumpe, skrammel eller spöken, 4:or på nyfikenhet rakt igenom (matte behövde bara börja ta ett steg framåt så hade hunden framme) och inga kvarstående rädslor. Och hunden som säger att människor är lite läskiga fick 3:a på kontakt på spökena :-)
Sedan lekte hon glad igen. Matte avstod skotten, för säkerhets skull :-) men var gode imponerad av sin hund.
 
När det verkligen gällde hade Tessi alla nerver helt under kontroll och bygger aldrig på sig negativa minnesbilder.
 
Duktig hund och matte!!!
Jag är så glad att vår söta Mess hamnade hos dig!
 
 

59 dygn



Idag är det 59 dygn sedan Malla hade sin date med Ykä, en vacker midsommardag i Malax.
Hon har flyttat in i valplådan och så här stor var magen imorse :) Valparna sparkar och aktiverar sig där inne. Den jättegravida blivande mamman mår bra och är så glad, men gungar fram och tycker magen är S T O R och ivägen.
Spännande!

En helt vanlig morgon



Det är söndag morgon. Allt är stilla och tyst, i var mans hus råder lugn och alla snusar skönt i varma sängar. Min väckare är inställd på 6.30 och morgonsolen strilar in genom persiennen.
Kvart i sex väcks jag av Jarmo. Han stökar och bökar och kastar sina tuggben så det smäller, hans lilla kropp är fulltankad av en hel natts sömn. Gäääääsp... jag sträcker på mig och hur jag än trycker kuddar över öronen är det svårt att få en minuts sömn....hans skäller och piper och säger: KISSNÖÖÖDIG!!
Jag stapplar ur sängen på ostadiga ben och gör mitt bästa för att hitta nån tröja att dra på mig samtidigt som jag försöker gnugga sömnen ur ögonen. Jarmo är överlycklig och springer nerför trappan, jag hasar efter och i morgondunklet sparkar jag iväg ett stort märgben. Tån värker och donk donk donk låter det när benet rullar nerför trappan och gör fula märken i träet.
När jag öppnar dörren springer en glad valp iväg för morgonkiss. I ögonvrån ser jag honom lycklig jagandes efter flugor och små fjärilar, skönt att ha inhägnad gård iallafall hinner jag tänka och under tiden han leker i det daggvåta gräset säger jag godmorgon till dom andra hundarna och gör iordning Jarmos mat i köket. Fyra förväntansfulla hundar är överallt kring mina ben, Joshua viftar med sin stora svans och vill visa sina leksaker, Mafia vill ut ut ut och se vad för spännande saker som händer idag, Mallas stora mage gungar och vill ha mat och Ilo står mest och väntar på mig, med lika sömndruckna ögon som jag.
Jag öppnar ytterdörren för att släppa in gossevalpen för frukost. Hmmm det är väldigt lugnt och tyst här ute... Var är valpen egentligen?! JAAAAAARMO!!! ljuder min höga stämma och säkert väcker jag en och annan granne som försöker ha en skön sovmorgon. Han har rymt. Efter en stund kommer en liten kille i full fläng runt hörnet, med flaxande öron och lycklig min. Nu är han hungrig och medan han slafsar i sig sin frukost drar jag på mig skorna och går morgonpromenad med övriga. Vi hinner bara runt husknuten så hör Mafia igelkotten prassla i buskarna längre fram, helt galen slänger hon sig framåt och min stackars sömniga arm lossnar känns det som, när kopplet sträcks. Puh, vi lugnar ner galningen som skriker högt och dom grannar som nu inte vaknar måste vara lomhörda. En stund senare vänder vi hemåt, alla har gjort det dom ska och nöjda är vi allihop. 
Där hemma väntar en valp. Han har inte bara hunnit äta upp sin mat. En krukväxt blev tydligen en leksak och spåren efter det syns på hela köksgolvet... Den tidigare vita mattan är nu full med blomjord, golvet är fullt av blomjord och blomman ser lite ledsen ut där den ligger, uppdragen ur sin kruka med perforerade blad. 
Jag städar som hastigast upp det värsta och övriga hundar får sin mat. Under tiden dom äter gör jag iordning min egen frukost och Mafia som alltid äter snabbast hinner i ett obevakat ögonblick stjäla mat från både Ilos och Joshuas matskålar. Valpen skäller, utstängt i hallen som han är, MER MAT!!! säger han och mina nu väldigt trötta öron längtar efter tystnad.
Nu är i alla fall fyrbenta utfodrade och min mage kurrar efter en god frukost. Jag hinner bara sätta mig vid köksbordet, slå upp morgontidningen och ska just ta min första tugga av filet när en valp gnäller vid ytterdörren. KISSNÖÖÖDIG!! Snubblandes över hundar och leksaker och tuggben släpper jag ut gossen, Joshua följer med och dom leker glatt. Puh jag stänger snabbt dörren och sätter mig igen, njuter av frukosten och lugnet som la sig. VOV VOV,  leken där ute har blivit väldigt livad, valp skäller, Joshua skäller och stackars stackars grannar tänker jag igen. Jag glädjer mig åt att gossen inte rymt i alla fall, men gräsmattan har nu en ny ful jordhög.
Nu slänger jag i mig det sista av frukosten, tidningen läser jag men uppfattar mest bara bilderna för hjärnan har lite svårt att koncentrera sig när Jarmo skäller och skäller och skäller.
Blir skönt med en dusch i alla fall, innan det är dags att åka till jobbet. Trodde jag. Plötsligt har jag en valp i duschen. Han drar i draperiet och tycker det är jättekul, när han plötsligt får syn på vattenstrålarna. Min sköna dusch är förbytt till ett kaos. Med jordiga tassar springer han runt runt runt och det blir leriga blöta smutsiga tasspår i hela duschen, badrummet och när han sen får ett lyckligt springfnatt har vi leriga blöta smutsiga tasspår i hela huset.
När jag gör färdigt det sista innan jag ska åka, då somnar han. Utsträckt på sin sovplats suckar han förnöjsamt och han är så ljuvligt söt där han ligger, min fina valp. Det ilar till i hjärtat och med den bilden på näthinnan smyger jag nerför trappan. Jag plockar upp en del av morgonens aktiviteter, bollar, pipleksaker, mjukdjur, tuggben, brandslangar herregud hur mycket hinner man leka under en morgon, sakerna finns ute i trädgården, i köket, hallen, ja överallt. Innan jag försiktigt stänger ytterdörren bakom mig lyssnar jag till tystnaden inne i huset. Det enda som hörs är sömniga hundsuckar.
Jag låser dörren och sätter mig i bilen. En ny morgon gryr sakta och jag rullar iväg med AC/DC som sällskap.

Gud så tråkigt folk måste ha utan hundar!!

Godmorgon :)

 

Fina blåa killen


Merciless Mercury 'Merry'

När Mallas första kull föddes för drygt två år sedan kom det först en trefärgad liten valp, och en till, och nästa var också trefärgad....och så fortsatte det. Men så föddes han, den fina blå killen. Stor och kraftig, med en matlust som ingen annan. Han åt och åt och åt. Tjockast om magen var han, allt han tänkte på sina första veckor här på jorden var MAT. Eftersom han var tjockast kunde han också boxa bort sina syskon, och ta för sig från den bästa tissen. Syskonen flög ibland sin kos, när lille tjockisen skulle fram.
Lille Mercury var från starten en speciell liten individ, den trinda magen putade och öronen pekade rakt ut i fel riktning. Dels var han den enda blåa i kullen, men han var också en speciell personlighet. Lite lugnare än dom andra. Lite mer eftertänksam och fundersam. När övriga i kullen rusade på, jäktandes och galna, då tänkte Merry en stund istället :) 
Han bodde kvar hos oss i nästan 7 månader, eftersom han såklart skulle få den bästa familjen som passade just honom. Och en vinterdag flyttade han till Klintbacken, till Mattias och Lina. 
Hos dom lever han sina lyckliga dagar, fyllda av alla möjliga skojiga aktiviteter, får oändlig kärlek, mys och den bästa omvårdnad och uppfostran en hund kan få. I sommar har Merry också fått en lillebror, en liten underbar människobaby, som han vårdar ömt och är så rädd om.

Vi hade för ett tag sedan en trevlig dag tillsammans i skogen, där syskonen Mafia och Merry förutom lek, bus och galna race även fick varsitt spår. Merry är jätteduktig, spårade koncentrerat och hittade föremålen. Han har stor kamplust och biter ordentligt och drar emot.
Se så duktig kille!










Valp & mage växer


Puh nu är semestern slut och vardagen tagit sin början igen, full rulle från morgon till kväll :)
För tillfället är det två vovvar som växer hemma hos oss, och vi följer med spänning deras utveckling.
 
Knatten Jarmo är snart 4 månader gammal, och i takt med att hans kropp växer så växer också hans energi, tänderna kliar ännu mer och han har blivit helt galen! Varje gång han tar sig en liten sovpaus andas jag ut...herregud i vaket tillstånd är det full fart för jämnan. Gräsmattan är sig inte lik.... mobilen uppäten... rädda vad som räddas kan!!
Världens längsta lille valp är han också, snart räcker inte ens sängen till :) Finns det stopp-växt-medel eller!?
Pyttelille gossen är snart ingen pytte nåt mer, hans huvud har blivit längre, bredare och mer vuxet. Så fin kille han kommer att bli :) dessutom väldigt trevlig, sååååå mycket leklust, hämtar alla typer av föremål och drar ordentligt i kamplekar. Vi har promenerat vid skjutbanan då SM i magnum-skytte pågick, en baggis för en världsvan cool kille tyckte han själv! Självförtroendet är det INGET fel på, jag bara älskar hans attityd. Precis en kille i min smak ;)


Pust, så här lång blev man av att gräva upp hela gräsmattan...

Den andra vovven som växer hos oss är förstås Malla. Eller rättare sagt M A G E N. Den är jättestor, och ändå har hon drygt en vecka kvar till valpning. Idag kände jag små valpsparkar där inne :) det rör sig i alla håll och kanter, kanske är det ett helt fotbollslag som smygtränar för framtida spurter.

Så livet är ganska spännande här just nu :)

Och en tredje sak som också växt sedan sist är Stimmas prishylla!
På SKK nat. i Överkalix fick hon som enda kortis ck (5 anmälda om jag minns rätt) och därför också sitt tredje CERT och BIR :)
Duktig hund och matte!!

Till sist,
alla som vill får gärna skicka mig ett sms!
När Jarmo åt upp mobilen tappade jag de flesta mobilnummer....




Promenad på ön

I morse gick jag och ett gäng hundar den dagliga långpromenaden på ön.
Efter en god mumsig frukost som mättade fint i magen bestående av våfflor med grädde drog jag på mig tennisskorna och överlyckliga vovvar med massa spring i benen följde med på dagens äventyr. Naturen här är otroligt vacker och varje dag är full av fina upplevelser och intryck. Solen värmde, inte en människa någonstans och skön tystnad omgav oss. Se och njut :)
Underbara vägar och stigar av sand

Stenåkerns naturreservat, en rullstensås som ligger längre in på ön

Vackra gamla stenar som formats och slipats under många tusen år
Mafia spanar alltid

Tallhed med otroligt vackra böljande åsar och fina vovvar- Mafia, Ilo och Malla.
I bakgrunden skymtar havet.

På hemvägen tog Joshua ett dopp i havet, sköööönt när man är varm

Våra tasspår och skospår blev dom första på stranden denna dag
Ilo och Malla och x antal valpar i magen :)
Mafia (som kunde stå stilla en sekund) och Ilo



Även lilleplutten


Oneway's Hot Chili Pepper 'Jarmo'

Även vår lilleplutt Jarmo fastnade på några fina bilder. Han blir större och större, tyngre och tyngre och skäller mer och ljudligare för varje dag. Vi gläds åt hans fina utveckling även om våra öron inte alltid är lika glada :) Sen sover han mindre och mindre också, det är mycket energi i en liten plutt!
Puh vi är så glada då han knorrar ihop sig en stund så det blir lugnt och skönt.

15 månader

Skyelice Great Barrier Reef 'Joshua' 15 månader gammal

Även Joshua fastnade i kameran när vi fotade hundar häromdagen :)
Han är nu 15 månader gammal, världens gladaste och goaste kille som sprider så mycket lycka kring sig. Dessutom är han vacker också med korrekt kropp, ordentlig benstomme, fin blåfärg, vackert huvud med underbart uttryck, och det är ju aldrig fel. Jag njuter av honom varje dag, hans goa kramar och glada sätt. Joshua är en hund jag 'unnade' mig, när livet gick lite emot på flera sätt. Och en bättre kompis och glädjespridare hade jag inte kunnat få.
Tre av hans kullsyskon har under sommaren röntgat sina höfter och armbågar, alla med perfekta resultat, och under hösten blir det Joshuas tur. Vi ska även göra mh när lämpligt tillfälle ges.

Även solstrålar har mycket spring i benen :)

Han är alla hundars och människors bästa vän, min roliga spårhund, lekkamrat, kramgoa kille och ögongodis.
Alla vovvar har speciell personlighet, men vissa hundar gör ett alldeles speciellt avtryck i hjärtat och Joshua är en sådan. Jag är väldigt glad att jag förra sommaren följde mitt hjärta och hämtade hem en liten dunboll.

RSS 2.0