Vattenmonster
Merciless Monster 'Måns' precis nybliven 2-åring
Av alla collies jag ägt har ingen gillat vatten särskilt mycket, snarare har dom ogillat allt som är blött, vått och fuktigt. Med två undantag.
Världens bästa simmare Isac som nu simmar runt i sin himmel dagarna till ända.
Och vår precis tvååriga stiliga kille Monster, även kallad Måns.
Vi har sommarhus i skärgården med världens största bassäng ett stenkast utanför dörren, hela bottenviken att simma runt i. Ett lite längre stenkast bort finns en låååång sandstrand där hundar får bada hur mycket som helst. En idyll med glittrande hav och långgrunt vatten som är varmt och skönt.
Måns älskar vatten. Han älskar att springa. Mycket och länge, när som helst, hur som helst och var som helst. Hans kropp är ett kraftpaket av starka muskler och han orkar oändligt verkar det som. Att hämta pinnar eller freesbee i vattnet, det kan han göra hundra gånger. Resten av gänget hänger med så gott det går, alla vill komma först fram men ingen har en chans mot vattenmonstret. Att se honom sträcka ut sin kropp i fullständig frihet med full kraft och ett lyckligt leende, med kolsvart päls som blänker i vattnet, hans stora härliga tassar rusar fram genom vattnet, upp på stranden, vidare en lång repa genom strandvassen och mossan för att vända tillbaka ner i havet igen. Freesbeen hämtar han fullständigt överlycklig, droppar den vid mina sandvåta fötter, ruskar bort vattnet som rinner i små ilar från hela honom och tittar med förväntansfulla ögon. Mera, mera, mera! En liten darrning syns i kroppen, alla muskler är redo att snabbt som blixten göra en ny rusch- SWISCH! Den flyger genom luften ut mot havet och ett helt gäng collies kastar sig efter den, allra störst, snabbast och mest målinriktad är Måns som hugger den och kommer tillbaka för att på nytt slänga den vid mina fötter och vänta på mer.
Nu ligger han bredvid mig utsträckt på golvet, nöjd och med trötta ben efter dagens lekar. Han drömmer om alla roliga stunder och vilar upp sig för att imorgon ha lika mycket energi på nytt, springa som om det vore första gången i frihet och hämta freesbee med samma glädje och lycka som alltid.
Stolliga Monster :)
Tråkigt & roligt
Här händer det saker mest för jämnan :)
Först några nya bilder på Jarmo:
Stimma har varit ute på MH-banan och hon var glad, lekte, jagade och lekte lika glad på lek 2, men tyvärr blev hon ganska belastad under dumpe, skrammel och spöken... Vi sköt bara ett skott p g a det, hon hade stora negativa minnesbilder kvar. Glada lilla skithund, jag var lite förvånad måste jag säga. Men så kan det vara.
Hon är världens galnaste gladaste Stimma i alla fall!
Jag har också fått svar på senaste proverna dom tog på sjukhuset, och även det var lite tråkigt :(
Proverna är sämre igen och jag ska tillbaka i september, ev blir det operation igen...
Men nu en GLAD nyhet!
Malla har varit på ultraljud och hennes mage är full av små valpar :)
Hon säger själv att det är minst 14 stycken, för hon är J Ä T T E H U N G R I G heeeela tiden. Fyra veckor till får vi vänta på resultatet, det känns väldigt spännande och extra fint när det hänt lite tråkigheter.
Nu är vi tillbaka på ön och njuter några dagar.
Kram från oss!
Dagens aktiviteter
Malla och Ilo- fina finska flickor
Nu försöker vi ta vara på alla sköna dagar så mycket det går. Även om min ork inte är på topp ännu så blir det succesivt bättre och bättre, och det känns riktigt kul att träna hund igen. Jag älskar hösten och tycker det är perfekt hundträningsårstid, så jag ser fram emot många trevliga timmar i skogen och på lydnadsplanen.
Idag åkte vi ut i skogen med Ulla och Diva. I min lagom stora/lilla kombi packade vi in massa vovvar, det var hundar på längden och tvären, bredden och höjden :) Dom kikar fram överallt med nyfiken blick och långa näsor.
Vi hann med en skön promenad med massa spring och bus, Malla fick sedan gå ett spår, Mafia hängde med Ulla på springtur (eller Ulla hängde efter Mafia kanske man ska säga, det är MYCKET spring i dom benen), tränade lite lydnad och sen blev det ännu mer lek och spring som avrundning. 
Trött liten gosse knorrade ihop sig i sin bur och sov sååå skönt på vägen hem :)
Malla är så duktig spårhund och blir jätte-överlycklig-tokig-glad när hon hittar apporterna, för det betyder kamplek och det är det bästa hon vet! Om hon inte är dräktig (imorgon vet vi!!) tror jag vi ska hitta nån högre-tävling i höst, det är skam att denna hund inte är tävlad på flera år, fy och usch dumma matte. Men det har varit många svåra saker som hänt i livet, kroppen har inte orkat och energin har som sagt inte räckt till åt allt jag velat göra.
Mafia är en annan duktig spårhund som också ska ut på tävlingsplanen snart. Om allt går som planerat alltså...
Hon arbetar med stor intensitet och har samma låga noggranna näsa som sin mamma, och även om hennes snabba ben springer lika snabbt och galet som alltid så har hennes lilla hjärna lugnat ner sig litegrann med åldern. Det är numera inte alltid tjugo tankar som flyger runt där inne samtidigt så det finns hopp om en tävlingskarriär :)
Hon är väldigt go och snäll mattes lilla svarta galning, men den jobbigaste hund jag ägt på många sätt och vis. Hon har sån oerhört stor nyfikenhet för allt som händer här i världen, och reagerar blixtsnabbt på allt hon ser, hör och får vittring på, helt orädd för allt och lär sig sällan av sina misstag. Helt utom kontroll och stört omöjlig att få stopp på, när hon tycker nånting verkar spännande. Tokiga lilla hund! Men när vi en dag får ordning inne i hjärnkontoret kommer hon gå som en speed-turbo-vessla på lydnadsplanen, då blir det åka av :)
Väntans tider
Går det månne att hoppa över väntan denna gång?
Att vara uppfödare innebär en massa väntan.
Länge.
När man väl bestämt sig för att para sin tik, då börjar en lång väntan på löp. Tiken vill särskilt inte löpa när det passar bäst för en själv, utan man får gott vänta tills hon behagar komma igång. Och ibland blir det före man trott, ibland senare än man trott. Intresserade valpköpare frågar när valparna planeras att födas. Jaaa du, det blir troligtvis då eller då men kan även bli då eller då...blir det luddiga svaret. Under tiden går tiken omkring och bryr sig föga i planering varken för uppfödaren eller valpköpare.
När sen tiken börjat löpa och en förhoppningsvis lyckad parning ägt rum, då börjar en ännu mer olidlig väntan. Är hon dräktig eller inte? Dagarna och veckorna släpar sig fram, många hoppas och håller tummarna, och några familjer väntar på att just deras lilla valp ska födas, en liten krabat som ska bli deras nya familjemedlem och kompis.
Om väntan nu känns alltför lång, tråkig och olidlig, kan man åka till farbror djurdoktorn och göra ett ultraljud. Om den allsmäktige valpguden varit snäll så åker man hem nöjd och glad över dom små fostren som skymtat på skärmen. Ibland syns inga små valpfoster, hur man än letar och letar, och då får man ställa in hela kalaset så att säga. Snopet men sånt är livet.
Men är tiken dräktig, då får man vänta ännu mer. Puh, så mycket man redan väntat! Nu får man vänta på dagen D då dom små behagar komma ut till jordelivet. Det är så många spännande frågor.
Hur många är ni där inne?
Hur många tikar och hanar?
Vilka färger har ni?
Hur ser ni ut?
Vilka personligheter ska ni få?
Vilka ÄR ni egentligen???
Ingen överhuvudtaget vet nånting och det är just det som är så spännande och fascinerande med avel.
Så nu väntar vi lite till och på några dagar blir det ultraljud och då vet vi i alla fall om väntan fortsätter eller om den tar slut.
Håll tummarna :)
13 veckor
13-veckors färsking
Vår färskaste familjemedlem Oneway's Hot Chili Pepper, även kallad Jarmo, har nu levt i drygt 13 veckor här på jorden. Han äter som en liten ponny och växer och växer och växer och vi försöker njuta av hans valptid så mycket det bara går. Snart springer valpbenen mycket fortare, valpskinnet är inte lika stort, valpkroppen inte lika klumpig, lille valpmagen inte lika trind och valptänderna inte lika vassa. Tiden springer så fort framåt och snart minns vi hans valptid som en underbar tid.
Men just nu lever han sig igenom sommardagarna utan några bekymmer och med bus i blick, fart under tassarna och flaxande stora valpöron, mysstunder i solen och är så där galet charmig som bara en liten valp kan vara.
Sommar i skärgården
Jarmo myser under båtturen.
Idag åkte jag och vovvar ut till vårt paradis på Sandön i Luleå skärgård. Jarmo tyckte det var jätteskoj att gå på bryggor, hoppa ner i båten och satt tryggt och säkert i min famn under båtfärden. Åh vad jag gillar denna kille! Han är så trygg, balanserad och tar sig an allt nytt med nyfikenhet och lugn. Det blev många nya upplevelser och intryck, han kommer att sova så gott inatt :)
Min finaste solstråle och jag <3
Joshua har redan bott här ute några dagar med min syster och trots att han och jag bara varit ifrån varandra ett kort tag var det så fint att träffa min solstråle igen. Det blev så tomt hemma utan honom, för han märks, syns och hörs heeela tiden, är alltid glad, pratsam och vill visa sina leksaker eller gosa. Mafia har letat och letat, var är min roliga lillebror?!?
Malla, Ilo, Tuva och Joshua (Mafia kikar fram längst till vänster, men hon är svår att fånga i kameran)
Det är ett paradis för hundar och människor här ute, vi har en lång, underbar sandstrand där vovvar kan springa, leka, skälla och bada hur mycket som helst. Perfekt träning för kroppen att springa i vatten och sand, dessutom väldigt roligt också :)
Jag och hela gänget, förutom lille knatten Jarmo som fick sova middag hemma i stugan när vi gick till stranden. Han är lite för liten ännu för att orka hur mycket som helst, fast det tycker han förstås inte själv :)
Tuva som är här på sommarlov har rest ända från Göteborg, och hon tycker det är så kul att vara med sina kompisar igen. Hon och Ilo är ganska jämngamla och har en speciell kontakt.
Sobeltjejerna Tuva och Ilo, och Joshua som är så mallig med sina pinnar.
Sol och skärgård, umgås med familjen, glada vovvar och en underbar liten valp som förgyller dagarna lite extra, vad mer kan man begära. När mörkret, kylan och snön är här, då minns man dagar som denna. Perfekta dagar som värmer både kropp och själ och ger en massa välbehövlig energi.
Hoppas ni alla har en lika fin sommar och njuter lika mycket som vi!
Härligt på stranden
Jarmo, Trixa och Mafia
Idag sken solen varmt och skönt från en klarblå himmel så vi packade in fem vovvar, oss själva, kamera och matsäck i bilen och åkte till stranden på förmiddagen.
Jarmo fick se havet för första gången. Det var stort, spännande, kallt och.... fasansfullt BLÖTT!!! Efter en stund plaskade han runt i vattnet, ibland stannade han och liksom kände att nånting kallt och blött har omringat mina tassar! Läskigt! Sen glömde han bort att känna efter och då gick det bra igen.
Sheltie Trixa och Jarmo går i samma viktklass och hon är hans bästa lekkompis från dag ett. Dom hade så roliga lekar i sanden och vattnet idag. När Jarmo flyttade in hos oss var han mindre än henne, men små valpar växer i rasande fart och nu är gossen både högre och tyngre. Han är en riktig liten brottare och tycker han är coolaste killen i stan när han tar sats och springer allt vad små valpbenen bär för att studsa in i henne. Ibland hinner hon ta ett kliv åt sidan och då faller han på eget grepp så att säga, för hans kropp hinner inte med allt hans hjärna tänkt ut :) Valpar är underbart klumpiga, påhittiga och charmiga.
"Tut i rutan! Alltså det här med havet va ju störtkul men min näsa blev full av sandkorn...tror magen är full den me!"
Det var en gäng väldigt trötta men nöjda hundar som somnade i bilen på väg hemåt. Efter några timmar av spring, bad och jakt av hästflugor i gassande sol sover nog alla fyrbenta gott i eftermiddag.
Ensam är inte stark
Ibland är det lätt att tänka att ensam är stark.
Men så är det förstås inte.
Det finns många fina människor runt omkring mig som gör min hobby möjlig. Alla är en del av team Merciless, alla är viktiga och betyder mycket för mig. Min familj har många gånger ställt upp på tokigheter, hämtat valpar, varit hundvakt, stöttat och finns alltid som uppbackning, och det är jag väldigt tacksam för. Jag har också många goda vänner som alltid finns där, inspirerar och hejar på mig. Tack alla för att ni finns!
Men en alldeles speciell person som funnits runt mig och mina hundar sedan små barnsben, det är Lena. Vi umgås nästan dagligen, rastar vovvar tillsammans och allt möjligt annat trevligt. Hon står mina hundar lika nära som jag själv, våndas när dom har ont, sörjer tillsammans med mig när vovvar fått somna in, gläds åt framgångar och framsteg. Hon har torkat valpkiss, gosat med valpar, jagat valpar på rymmen, matat valpar och fått många hemska valptänder i sig.
Lena finns alltid där, lyssnar på mina tankar om allt möjligt, uppmuntrar och förstår. Hon hänger med som sällskap på utställningar och tävlingar, hejar på oss, gläds åt vinster och tröstar vid motgångar. Hon följer med på långa tokiga resor land och rike runt, parningsresor, hälsa-på-valpköpare-resor och andra äventyr. Hon hjälper med fotografering, med stort tålamod i otaliga timmar för att försöka få den perfekta bilden. Hon är hundvakt när jag ibland behöver, så jag med gott samvete och stor trygghet kan åka iväg ibland utan att behöva vara orolig hur det går för mina finaste ägodelar. Hon tycker alla mina ideér och planer är lika spännande som jag själv.
Lena är en väldigt stor del av mitt "företag", och ingenting skulle vara som det är idag utan henne.
Du finns alltid bakom mig, på alla sätt och vis, och har stor del i framgångar och allt som händer i mitt galna hundliv. Utan att synas, höras eller märkas, är du lika delaktig som jag.
Lena du är en otroligt fin människa och vän <3
När en dag den perfekta valpen föds, så kommer det att stå L.E.N.A på den :)
Två år
Idag för exakt två år sedan föddes M-kullen.
Grattis på födelsedagen önskar jag alla fina vovvar!
Tessi
Enzo
Merry
Robin
Måns
Mafia
Kanske växer det små syskon just nu i Mallas mage. Det är för tidigt att veta ännu, men vi hoppas :)
Galna lilla skithund
Vilken tur att jag och Lena åkte till colliespecialen i Sjulnäs Piteå igår. Det var fredag den trettonde, men en turfredag skulle det visa sig :) Vi lämnade ett regnigt Luleå och åkte till solen för att heja på team Stimma och Gunilla. Dom fastnade på E4:an som stod helt stilla pga en olycka, kom sent till bedömningen och väl framme var det bara att skyndsamt ta hunden ur bilen, byta koppel och springa in i ringen. Tusen tack trevliga arrangören Norrbottens LO som väntade in henne!
Vår finaste galna lilla skithund strålade i ringen, hon showar, är så jäkla GLAD var hon än är och vad som än händer, flög upp i domarens famn och rör sig med stort driv.
Domaren gillade henne väldigt mycket och Gunilla du visade henne sååå fint. Hon slog några riktigt fina vackra kortisar och vi är så stolta och glada. Stimma är som alltid gladast av alla, även om hon nog inte förstår vad hon ställde till med :)
Ck, 1-bästa tik, CERT, BIR, BIS-1 unghund och sedan BIS-2 totalt.
På en rasspecial!
Kritiken av domare Fransisco Rodriguez:
"Excellent head,very nice expression, strong neck, exellent topline, croup, tail. Exellent angulation front & back, exellent move, exellent dog"
Vår excellenta galna hund lekte sönder sin BIR-rosett, men vad gjorde väl det!
Nu har hon på kort tid skramlat ihop 3xCK, 1xreserv-CERT, 2xCERT, 2xBIR och BIS-2.
Snart är det bara det roligaste kvar- bruksmeriterna :)
Tack Jeanette för att du sålde en sån fin galen hund till mig, och tack Gunilla för att du tar vara på henne på allra bästa sätt.
Vad månde bliva av er två?!
Det var ju först nästa år ni skulle tävla på allvar ;)
Soooooovmorgon
Skönt med semester när man får sova hur länge som helst.
Nästan.
Imorse vaknade Jarmo kl. 6.15. När små valpar vaknar är dom kissnöööödiga. Jättekissnödiga. När valpar vaknar vaknar också alla andra hundar. Dom är också kissnödiga. Så jag kissade puppe, kissade resten, matade puppe och resten. Sen var jag förstås hungrig själv.
Men sen när alla var mätta och belåtna knorrade lille gossen ihop sig, resten av gänget likaså och själv kröp jag ner under täcket igen. Regnet smattrade mot fönstret och vi sov så skönt allihop.
Idag är det colliespecial på Piteå BK, bedömningen börjar kl. 17 och jag tror jag ska åka dit, regnet till trots. Det är alltid trevligt att träffa vänner och se på fina vovvar. Hundutställningar på sommaren är så trevligt, om det är bra väder vill säga. Är det ösregn blir det inte roligt varken för hundar, handlers eller domare. Ändå vill man åka dit. Vad knäppa vi hundmänniskor är!
:)
Stor liten stjärna
Lille gossebarnet Jarmo är nu 12 veckor gammal.
En riktig tjejtjusare som charmar alla i sin väg. Han är väldigt liten på jorden, men redan en stor stjärna :)
I hjärtats alla vrår
Om man skulle kunna titta in i mitt innersta skulle det se ut ungefär så här.
Fast ännu många massa fler än dessa två.
Hundar i mitt hjärtats alla vrår <3
Det verkar finnas hur mycket plats som helst, där i mitt hjärta.
Hundar kommer och hundar går i mitt liv. Vissa stannar längre, andra bara en kortare tid. På grund av olika anledningar, det kan vara små valpar som ska flytta hemifrån, vuxna hundar som ska få en ny familj för att dom inte trivs i min hundfamilj, eller kräver mer tid och energi än jag kan ge. Och älskade hundar som delat mitt liv varje dag i många år och flyttat till himlen.
Men alla dessa hundar har varsin alldeles speciell plats i mitt hjärta. För alltid. Dom bor där i sina krypin och jag tar fram dom då och då, minns små egenheter och deras unika personligheter som givit mig många skratt, roliga stunder och ibland också bekymmer. Det kan hugga till ibland, av saknad och sorg. Tiden läker alla sår säger man. Visst är det sant, men ibland saknar jag så det gör ont.
Det allra viktigaste för mig är att alla hundar ska få ett så bra liv som är möjligt. En hund ska få vara älskad precis för vad den är, vara en familjemedlem som får kärlek, motion, aktivering och omvårdnad.
Att vara uppfödare innebär att jag måste kunna släppa taget om en hund. Att helt osjälviskt strunta i mitt hjärtas vånda och inse att min älskade vän som delat mitt hem och vardag kan få ett bättre liv hos någon annan, någon som har mer tid och mer plats. Det är hårt och ledsamt och det blir aldrig lättare gång för gång. Att omplacera en hund för att den inte passar i avel betyder inte att den är en sämre hund. Eller att den är mindre älskad av mig. Eller att den är mindre värd på något sätt.
Men trots att hjärtat går sönder varje gång, tårarna måste torkas och saknaden gör sig påmind varje dag under en lång tid, så känns det ändå bra när just den speciella saknade vovven mår så bra i sin nya familj. Och alla dessa fina underbara unika hundvarelser som jag släppt taget om, dom bor alltid kvar i mitt hjärta.
Tack alla fina familjer som tar hand om mitt hjärtas alla hundar!
Jarmo
Jag var inte sugen på valp.
Jag var särskilt inte sugen på ännu en galen vild kortisvalp.
Och jag var absolut särskilt inte sugen på en hanvalp.
Hanar betyder större hund och mer hund=större problem. Hanar blir kära i tikar. Inte alls smidigt när man delar hus med flera tikar.
Jag var på inga vägar sugen att sätta mig i bilen. Igen. Och köra många långa mil. Igen.
Men killen jag följt sedan han föddes en aprildag var bara speciell. Killen som har min favoritmamma. Som bara såg bättre och bättre ut på varje ny bild. Som tittade på mig och sa:
JAG ÄR DIN!
På något underligt sätt skrev mina fingrar ett mail. Det gick liksom inte att styra händerna. Dom skrev något lite artigt undvikande, några ord typ han är säkert såld...eller du vill säkert inte sälja honom så långt bort...eller inte till mig...
Javisst du får köpa honom! blev svaret.
Några dagar senare åkte vi ner till Kumla, en nätt resa på exakt 100 mil enkel väg. Mil efter mil rullade vi genom ett somrigt Sverige, och när jag efter många långa förväntansfulla timmar fick träffa min gosse, MIN fina gosse!, då visste jag att jag gjort rätt. Världens finaste lille gosse. Han var glad, gosig och passade perfekt i min famn.
Oneway's Hot Chili Pepper heter han. Hans mamma är en av mina stora favoriter. Jag som inte brukar falla för sobelt. Eller tikar. Och min fina gosse är verkligen sin mammas gosse. Dom är så lika varandra!
Nu har jag delat liv med lille Jarmo i några dagar. Han är balanserad, trygg, social, glad och har väldigt stor aptit. Han har lärt sig sitt namn, busar, sover och upptäcker världen med alla tassarna stadigt på jorden och en fin självsäkerhet. Han har en väldigt fin kropp, utstrålar precis vad en kortisgosse ska, alla ben i varsitt hörn, ljuvligt uttryck och det ska bli så spännande att se honom växa.
Tusen tack Jeanette för ännu en underbar Klara-valp!
Fantastiskt trevliga team Gunilla och Stimma hängde med på denna galna 200 mil nonstop-utan-sovpaus-resa, tack för så trevligt sällskap! Vi har pratat, skrattat, träffat massa trevliga kortisar och det var värt varenda mil tror jag vi båda tycker :)
CERT-vinnare
Oneway's Hot Chick- team Stimma och Gunilla har varit i farten igen!
Världens finaste fullt-ös-medvetslös-tös har showat i utställningsringen med finfina resultat som följd:
SBK Malmen 29/6
CK 1-bt CERT och BIR!
SKK Int. Gällivare 30/6
CK 4-bt reserv-CERT!
Efter några dagars showande, resande, sova på hotell, bus och massa annat blev även Stimma lite trött :)
Ni är sååå duktiga!
Semestern är här, fem låååånga härliga veckor med hundar, vänner, sol och trevligheter. Efter midsommar-idiot-parnings-resan kände jag inte för att lämna kommunen under hela ledigheten.... men minnet är kort och nu åker vi ut på sommarvägarna igen! Ikväll ska jag på nytt packa väskan, fylla tanken och fixa bilen, för imorgon åker jag, Gunilla och några vovvar iväg söderut på nya spännande äventyr :)
Det kommer att bli en ny galen, rolig, tokig resa med massa prat, intryck och inte minst många HUNDAR och trevliga människor.
Resultatet av den resan dyker upp på bloggen snart....
